The Viktor Rydberg Schools Foundation was awarded funding for an Erasmus+ KA1 Mobility project. Our project focuses on benchlearning and professional development for specific groups (School leaders, Lead teachers, Instructional design coaches, Mathematics teachers) in our organisation with the overall objectives of learning from best practices in digitalisation, equity and mathematics education

2019-12-04

Queensmead School of London har 1500 elever i åldarna 11-19 år och ligger i utkanten av London, ca 30 minuter med tåg från centrum. Skolans elever bor till största delen i närområdet eller en kort bussresa därifrån. Skolan är “non-selective” även på gymnasiet (Post 16 – från 16 till 19 år) och har en positiv trend gällande sina kunskapsresultat. I de naturvetenskapliga ämnena ligger eleverna i landets toppskikt. Tack vare Erasmus Plus Mobility hade vi möjlighet att jobbskugga på Queensmead under tre inspirerande dagar.

En gemensam lektionsstruktur

Redan efter ett par lektioners jobbskuggning fick vi en tydlig bild av hur en lektion går till på Queensmead. Eleverna har i stort sett ingen tid alls på sig för att förflytta sig mellan lektionerna utan en lektion börjar samtidigt som nästa slutar så starten blir lite flytande. Därför finns det alltid en uppstartsuppgift på smartboarden som eleverna direkt ska sätta igång med. Efter uppstarten får eleverna se lektionsmålen och sedan sätter de igång och arbetar växelvis i sin skrivbok, på miniwhiteboards och med parövningar. Eleverna rättar övningarna själva med gröna pennor som finns på varje bord. Lärarna är mycket tydliga med vilken tid eleverna har på sig för respektive övning och ett tidtagarur räknar ner. För varje uppgift finns olika nivåer som eleverna kan välja att arbeta mot. Det kan t.ex. vara “easy”, “stretch” och “challenge”. I slutet av lektionen återknyter läraren till kunskapsmålen och berättar vad som kommer att hända på nästa lektion. I princip varje lektion avrundas med någon typ av lek eller lättsammare övning för att än en gång befästa kunskaperna. Denna typ av återkommande och strukturerad retrieval practice genomsyrar samtliga lektionsupplägg som vi tar del av under veckan.

Formativ återkoppling

På varje lektion samlar läraren in en mängd återkoppling kring elevernas lärande och är hela tiden måna om att säkerställa att alla verkligen har förstått. Det kan handla om att eleverna gör en tumme upp/tumme åt sidan/tumme ner eller att de håller upp antal fingar utifrån hur många uppgifter de har klarat. Ibland så ber läraren eleverna att kollektivt ropa ut svaret eller att ge sig själva en klapp på axeln. På någon lektion gjorde eleverna ett quiz i Google forms i början av lektionen och sedan samma quiz i slutet för att läraren skulle få en bild av vad de kunde innan samt se hur de förbättrades efter lektionen. En form av återkoppling som vi ser på samtliga lektioner är att eleverna löser uppgifter på miniwhiteboards som de sedan håller upp i luften. Läraren bekräftar deras svar och går senare under lektionen fram till de elever som svarat fel och ger dem lite extra stöd i hur uppgiften kan lösas.

Strukturerad och ändamålsenlig användning av teknik

På Queensmead har de yngre eleverna tillgång till datorer i salar med stationära enheter eller datorvagnar med klassuppsättningar av Chromebooks, medan elever P16 lånar Chromebooks av skolan. Vi diskuterade digitalisering med lärare och skolledare och kunde konstatera att lärarna använder digitala verktyg i relativt stor utsträckning, medan elevernas användande är begränsat, särskilt i de lägre åldrarna. Att de nationella proven som styr betygssättningen skrivs för hand, utgör incitament att arbeta utan datorer. Skolledare modellerar användning av digitala verktyg medan lärarnas användning är frivillig och utvecklas stegvis avhängigt funktionalitet. Sammanfattningsvis ser vi att Queensmead är ett bra exempel på hur en skola kan gynnas av digitalisering oavsett hur mycket eller lite eleverna arbetar med datorer i klassrummet. Det går att läsa mer om digitaliseringen på Queensmead School i följande inlägg på Hannas Skolblogg.

Vad tar vi med oss

– Eleverna på Queensmead jobbar konstant på lektionerna och är hela tiden aktiva.
– Alla lektioner är uppbyggda på ungefär samma sätt, vilket skapar en tydlig struktur och en trygghet kring upplägget.
– Alla uppgifter på Queensmead finns på olika nivåer, vilket gör att alla elever i klassrummet kan bli utmanade på sin nivå.
– Tips på användbar teknik i klassrummet (läs mer här).
– En skolpolicy med tydliga regler och konsekvenser skapar lugn, trygghet och studiero.
– Vi bör kontinuerligt jobbskugga hos varandra på lektionerna för att dela best practise.

Queensmead school är väl värd att arbeta vidare med med fokus på likvärdighet i skolan, då skolan är multikulturell med elever med olika bakgrund och modersmål. Elevernas kunskapsresultat är höga och regeringen har klassificerat skolan som “Outstanding”.

Vi har fått värdefulla kontakter i vår yrkesroll och det finns planer på ett samarbete i form av Skypesamtal i språkundervisningen. Kanske kan vår erfarenhet även utmynna i så väl elevutbyte som fler besök på Queensmead.

 

Lead teachers, author of article: Hanna Forsberg and Mia Wedar

Queensmead School of London

Dela inlägg

Leading the learning at VR Schools through Digitalization and Networked Development

Länktips

Twitterflöde